Nyt selitämme ja parannamme maailmaa. Kuka ihmeen Tobin, miten selviää Nokia, miksi naiset tienaavat vähemmän kuin miehet? Missä ihmeen pilvessä pitäisi kohta olla? Proffa Alf Rehn ja toimari Mårten Mickos selittävät, miettivät ja pohtivat.

Täältä löydät esittelyt ja online-kyselyt kokonaisuudessaan.

Alf digitalisoi ja energisoi

Tror du att digitaliseringen är en hållbar samhällsutveckling?

– Jag tror starkt på digitalisering. Givetvis inte så att vi skall ignorera allt annat, men digitaliseringen har nog en enorm potential att skapa ett hållbart samhälle, allt eftersom transparensen och möjligheten att göra saker tillsammans ökar.

Vad är framtidens energikälla?

– Det kan låta konstigt, men jag är inte så oroad för energifrågan. Vågkraft har fortfarande en massa outnyttjad potential, och jag tror på att vi kan skapa rena energikällor inom de kommande 5-10 åren. Jag är mycket mer oroad vad gäller världens matbestånd och bristen på rent vatten.

Inbesparingar har lett till att en stor del erfaren, kompetent arbetskraft blir outnyttjad. Hur kan vi ta till vara all den potential som finns i den äldre generationen, som vi i kvartalsekonomin säger upp samtidigt som pensionerna höjs?

– En väldigt viktig fråga. De sätt vi nu kan utveckla för att ta tillvara kompetensen och potentialen i den äldre generationen kommer att avgöra väldigt mycket. Igen, jag tror på att stöda entreprenörskap hos de äldre, och skapandet av flexiblare regler på arbetsmarknaden för att möjliggöra återanställande (i den mån pensionärer är intresserade därutav).

Mårten miettii Nokiaa

Nokia on Suomen kannalta kovin tärkeä yritys. Miksi kävi kuten kävi? Mikä on analyysisi Microsoft-yhteistyöstä? Millä tavoin Nokia pystyy ratkomaan haasteet, joiden parissa se parhaillaan kamppailee?

I mitt tycket är Nokiahistorien tragikomisk. I alla dessa år har alla i Finland (pressen, statsmakten, affärslivet och vanliga medborgare) hela tiden berömt Nokia och stolt visat upp Nokia för hela världen. Man har frågat sig vad Finland bör göra för att få ett nytt Nokia. Man har blundat för möjligheten att Nokia kan göra fel och att världen kan förändras.

Verkligheten är en annan. Nokias framgång på 90-talet var så enorm att den inte kan klassas som något annat än ett undantag som mycket sällan kommer att hända Finland. Vi borde redan då ha insett att de enorma skatteintäkterna inte kan fortgå för evigt. Vi borde också ha insett att Nokia kan misslyckas någon gång.

I resten av världen har man sett Nokias förfall en längre tid. Kommunikatorn var en världsnyhet i mitten på 90-talet när Nokia lanserade den, men därefter har den inte utvecklats alls så snabbt som den borde. Symbian-systemet har kritiserats kraftigt sedan början av 2000-talet. Men Nokia och Finland slog dövörat till. Samtidig gick Nokia på ett spår där det viktiga var logistik och effektiv produktion och inte produktinnovation. Man lämnade också den amerikanska marknaden helt oskött (och intressant nog var den allmänna åsikten i Finland att USA låg långt bakom Europa i mobilfrågor). Inte att undra på att någon då kunde komma in och stjäla ledarplatsen inom mobil innovation av Nokia.

Vad som nu sker är ett desperat försök att göra en helomvändning efter många år av strategisk passivitet. Det fanns dessvärre inte några goda alternativ kvar för Nokia. Alla scenarier är nu riskfyllda och farliga. Avtalet med Microsoft kan vara räddningen, men det kan också bli början på slutet. Microsoft är ett rikt och starkt företag, men i mobilbranschen har bolaget ingen speciell trovärdighet.

Det bästa vi kan göra är att ge Nokia arbetsro. Låt dem säga upp stora mängder personal. Låt dem avbryta utvecklingsprojekt som inte är viktiga. Låt dem omorganisera både styrelse och ledningsgrupp. Låt dem spendera stora summor på nya modiga initiativ. De flesta högteknologiföretag som hamnar i en sådan här situation går slutligen under eller blir uppköpta för ett lågt pris av någon annan (tänk på Digital, Silicion Graphics, Sun Microsystems m.m.). Men några få har klarat av att förnya sig och komma tillbaka dubbelt starkare (tänk på Apple och IBM). Låt oss hoppas att Nokia hör till dem som till slut vinner igen.

Alf opettaa kansantaloutta

Miksi harjoitetaan jatkuvaan talouskasvuun perustuvaa politiikkaa, vaikka kaikki tietävät, että maapallo ei kestä nykyistäkään kulutusta? Varför satsar vi fortfarande på ständig tillväxt även om planeten inte klarar av det?

– Tja, för att det är allt vi kan och allt vi vet. Alla våra system, från hur vi förstår investeringar till hur pensionerna är uppbyggda bygger på ständig tillväxt. Vi skulle behöva ett helt nytt sätt att se på de här frågorna, men eftersom allt hänger ihop så är det svårt att veta var man ska börja. Umair Haque har funderat mycket på hur man skulle kunna lösa det här. (Finns många andra också.)

Miksi miesvaltaisilla aloilla on korkeammat palkat kuin naisvaltaisilla? Varför har mansdominerade yrken högre löner är kvinnodominerade?

– Det korta svaret är: Historia. Vi har kanske blivit mera jämställda, men strukturerna ändras väldigt långsamt. Dessutom tror jag män är bättre på att kräva saker än kvinnor, och världen är så trist att ibland klarar sig de mest buffliga och krävande bäst.

Kenelle kaikki oikein ovat velkaa, kun puhutaan valtionvelasta? Onko sellaisia valtioita, jotka eivät ole kenellekään velkaa? Vem är skyldig vem när det gäller statsskulden, och finns det länder som inte alls har en statsskuld?

– Om jag kommer rätt ihåg så har inte Brunei någon statsskuld, och det lär inte Lichtenstein ha heller. Men det är väldigt få länder som inte har någon statsskuld, och det är bara pyttesmå sådana. Det är lustigt det där att alla länder egentligen är skyldiga massor med pengar, framför allt till storbanker och andra länder. Men det handlar om hur man finansierar saker.

Tänk t.ex. på att bygga en motorväg. Den kostar massor att bygga, men kommer att hjälpa landet att bli rikare (hoppas man) genom att den gör transporter lättare. Skulle man försöka samla ihop pengarna först så skulle det ta väldigt länge före man fick byggt ens lite större saker, så man lånar istället och litar på att framtidens vinster (större skatteintäkter) kan betala tillbaka det hela. Så alla försöker egentligen bygga för framtiden med lånade pengar.

Problemet dyker upp när man sedan hela tiden lånar mera, och blir allt mer beroende av billiga, lånade pengar. Det är lite som en vanlig familj – man lånar till bostad, och sedan till att köpa en ny bil. Vissa får det att gå ihop. Till och med så att man efter en tid har mycket egendom, även om man skulle hela tiden ha t.ex. billån. Men vissa kan inte hantera det, och börjar låna än mera, för att det är lätt, och köpa på sig en massa onödigt. Om så inte lönen stiger så som man planerat kan man hitta sig själv i en riktigt trasslig situation.

Miten yksityistäminen vaikuttaa sairaaloiden toimintaan? Miksi niitä yksityistetään? Hur påverkas sjukhusen av privatiseringar, och varför vill man så gärna privatisera?

– Sjukhus är väldigt dyra, och man är orolig för att om det inte finns något motiv för att spara (eller göra vinst), då bryr sig inte folk tillräckligt om effektivitet och besparingar. Så tanken är att privatisering skulle kunna skapa billigare och bättre sjukvård, och dessutom vinst för en entreprenör. Vad som blir borta här är ofta tidsperspektivet. Ibland leder privatisering till att man försöker göra snabba vinster, och då går det ut över vårdens kvalitet – och det vill nog ingen. Men det finns fall där en privat aktör har kunnat bedriva sjukvård effektivt, billigt och till och med med vinst – vilket är bra för alla. Så det är en svår fråga, för privatisering kan både ge upphov till dålig vård och ”bort med pengarna”-mentalitet, och till bra vård billigare. Långt tror jag det handlar om huruvida man vill ta risken eller inte…

Miksi kokoomus haluaa kutsua arvonlisäveroa progressiiviseksi? Varför vill Samlingspartiet kalla momsen för progressiv beskattning?

– För att det låter bra. Tanken är att man vill flytta beskattning mera till konsumtion, så att sådant som alla behöver (mat, läkemedel, o.s.v.) ska ha låg moms och sådant som ses som lyxkonsumtion hög moms. Då menar tydligen Katainen att det vore progressivt, eftersom momsen skulle slå hårdare på rika. Om det stämmer kan man ha många åsikter om. Vissa vill att man ska beskatta konsumtion och inte arbete, eftersom det skulle kunna ge mera friheter åt vissa. Problemet är att vi inte vet hur det riktigt skulle fungera över en längre tid.

Miksi kaikki puhuvat hyvinvointivaltion tärkeydestä, koulutuksesta, nuorista, vanhuksista ja sairaista. Mutta silti säästöt kohdistuvat kipeimmin aina heihin? Varför går besparingar alltid ut över unga och åldringar (och välfärden), även om alla påstår att de vill hjälpa just dessa?

– Enkelt: Ungdomar och åldringar röstar mindre än medelålders människor. Politiker är intresserade av att bli in- och omvalda, och unga är väldigt dåliga på att agera som en stark lobbygrupp. Det är pensionärer också.

Mikä on Tobinin vero? Vad är Tobinskatten?

– Enkelt sagt är det namnet på en tänkt skatt på internationella valutatransaktioner. Idén är att man beskattar de stora ekonomiska aktörerna som bl.a. spekulerar i valutakurssvängningar – tanken var ursprungligen att skapa mera stabilitet i världsekonomin. De som talar mest om det idag är de som överlag tycker att stora investeringsbanker och liknande borde beskattas mera, och att de jättevinster som t.ex. valutaspekulanter har kunnat göra skulle gå till mera allmännyttiga ändamål. Problemet är att en sådan skatt skulle vara rätt svår att införa, och väldigt svår att kontrollera.

Miksi suuret liikepankit jakavat voitot johtajilleen ja tappiot veronmaksajille? Varför delar de stora bankerna ut sina vinster till toppcheferna och sina förluster till oss?

– För att de kan och för att vi låter dem.

Miksi opiskeluajat halutaan minimoida ja eläkeikää nostaa? Varför vill man minimera studietider och höja pensionsåldern?

– Vårt pensionssystem håller inte i längden. När allt fler blir gamla så får vi problem om vi inte kan hålla fler människor jobbande – och därmed betalandes skatt. För att vi inte har kommit på något smartare sätt heller försöker vissa fixa till det med den här typen av rätt klumpiga metoder. Själv såg jag hellre att man byggde in mera flexibilitet i systemet, underlättade för pensionärer att bli företagare och gav människor bättre möjligheter till att studera under olika tider av karriären.

Mårten opettaa pilveä

Vad är ett moln och vad betyder det för vanliga människor?

Moln, räknemoln eller kalkylmoln (compute cloud på engelska) betyder att man kopplar ihop alla sina datorer så att de gemensamt kan betjäna alla som behöver dem. Det är lite som att gå från individuella brunnar till kommunala vattenverk, från generatorer i varje hus till ett elbolag som säljer ström, från ensamma fartyg till konvojer. Det märkliga är att vi har massvis med datorer i världen redan, och ändå kan de inte samarbeta. I datorcentralerna på storföretag har de flesta datorerna en specifik uppgift som aldrig ändras. Om granndatorn behöver hjälp med någon uppgift så finns det inget sätt att föra över kalkylkraft från en till en annan.

Men i moln kan man göra det. Det blir som ett knytkalas. Alla datorer bidrar med vad de kan, och alla får ta för sig så länge det räcker. Då blir det mycket lättare att hantera oförutsebara situationer. Om till exempell massvis med människor plötsligt vill gå in på en webbplats som visar världens jordbävningar, så kan webbplatsen lätt krascha under belastningen. Men om den kör på ett moln så kan den fort be om tilläggsresurser och därmed se till att den kan betjäna den plötsliga ökningen i trafik. Och när rusningen är över kan webbplatsen frigöra resurserna för någon annan som då behöver dem.

Vi är nuförtiden vana vid att hemma ha en PC med alla våra filer och fotografier och annat. Men snart kommer vi att deponera all den informationen på publika moln, precis som vi deponerar våra pengar på banken. Vi kan när som helst och var som helst ta ut det vi satt in.

Fördelarna med moln är alltså att konsumenter och företag slipper ha krångliga datorsystem hemma och på sina kontor. I stället kan de prenumerera på samma sak som en tjänst. Och fördelen för dem som är i IT-industrin är att man får mycket bättre nyttjandegrad av datorerna. I dag står hela tiden uppskattningsvis 80% av datorerna sysslolösa. Med molnteknologi kan man ta dessa resurser i användning.

I dagens läge finns det ungefär 6 miljarder uppkopplade apparater i världen. Främst är det PC:ar, laptoppar och mobiltelefoner. Inom en kort framtid kommer mängden att öka hundrafalt. Denna otroligt stora mängd uppkopplade apparater (elavläsare, gasmätare, medicinska apparater, fordon, mobiltelefoner, m.m.) måste bli betjänt av en dator någonstans. Bara om man kopplar ihop datorerna till moln kan man se till att alla uppkopplade apparater får vad de behöver. Därför är moln så viktiga för utvecklingen av IT.