Äänet laskevat

2 Huh

Mitä pitää huomioida äänestäessäänKohta Suomessa äänestetään. Päätämme yhdessä maamme suunnan seuraaville vuosille. Mitä pitäisi ottaa huomioon kun miettii omaa äänestämistään? Sitä kysyimme ja tässä kooste vastauksista.

Käytämme alla online-raatimme etunimiä. Täältä löydät esittelyt ja online-kyselyt kokonaisuudessaan.

Bettina: Jag tycker om idén med ett folkhem, som sköter om alla sina medborgare. Därför tycker jag inte om att folket delas upp i sådana som har råd med t.ex privat sjukvård och sådana som inte har det. Jag tror att ett land där alla känner att de har en chans är grunden till ekonomiskt välmående. Det tror jag faktiskt.

Peter: Jag tror att nästan allt ligger i bildning och utbildning, där finns nyckeln till framgång. Och jag tror inte att lösningen är att välja bort språk, vi borde lägga till fler, språk och kulturstudier i vår globaliserade värld.

Kjell: En sak vi borde diskutera är hur vi kan få ett näringsliv som är dynamiskt på BRED FRONT. Vi har varit för beroende av ett jätteföretag, Nokia.

Alf : Det finns en fråga, och jag tycker inte ett enda parti har varit speciellt bra på att besvara/lösa den: Hur får vi fler människor att starta företag, d.v.s. bli entreprenörer? Särskilt gäller detta unga. Finlands ungdom är minst intresserade i Europa av entreprenörskap, och kan man inte vända det så kan man inte bygga en ny ekonomi för Finland. Det skulle behövas krafttag och ett paket av lösningar, särskilt vad gäller möjligheten för småföretag att anställa, skattefrågor för entreprenörer, samt möjligheten att bli entreprenör utan att därmed förlora hela det sociala skyddsnätet. Det kan låta lite trivialt, men vi måste göra det lättare för människor att själv skapa sina arbeten.

Mårten: Finland har under efterkrigstiden byggt upp ett fantastiskt samhälle med bastrygghet för alla och fina möjligheter till utbildning. Vi borde fundera på vilka nya stora framsteg vi kan göra under de närmaste 50 åren som mäter sig i betydelse med allt det goda som skett de senaste 50 åren.

Monika: protestpartier a l l t i d en reaktion på något alarmerande i landet. Vi har en tjugo procents ungdomsarbetslöshet, vi har ett välfärdssamhälle som nedmonteras, de senaste åren har en ekonomisk nyliberalism regerat – och i sin naknaste form går den ut på att dom som har får mer och mer, att pengar är viktigare än människor… och en sak, som jag oavsett politisk ideologi inte får att gå ihop, är när människor i Finland från alla håll och kanter nu säger de VILL betala skatt för att alla ska ha tillgång till en fungerande vård och för att äldreomsorgen ska fungera, för att det ska finnas bra skolor för ALLA… etc. D.v.s. att vi faktiskt VILL ta hand om varandra…. så varför ignorerar så många politiker det? Låtsas inte höra, liksom.

Alf: Det politiska minnet är så kort att guldfiskarna skrattar…

Mårten: Jag tycker allmänt att det politiska klimatet i Finland verkar småaktigt och litet bortskämt. (Kanske alla politiska klimat är det?)

Jörn: Rösta för all del på kloka människor, såna finns. Vad som är viktigt: Europa, vår tillhörighet till Europa, invandringen, de gamla… Mera finns.

Kjell: Jag vill inte försöka styra andras röstande. Men det finns en del frågor som jag tycker är viktiga och borde diskuteras mera. Fastän vänsterpartierna går bakåt visar gallupar i både Finland och Sverige att en stor majoritet av medborgarna gärna betalar mycket inkomstskatt bara skattemedlen fördelas till viktiga saker såsom bra sjukvård och ett bra utbildningsväsen. Ändå har man redan länge fört en ekonomisk politik som gynnat dem som redan har det bra. Jag tycker till exempel (fast jag redan hör till de gynnade som har små kapitalinkomster vid sidan av löneinkomsterna) att det är självklart att kapitalskatten borde vara progressiv när inkomstskatten är det. Det kanske inte räddar statsfinanserna, men det är en rättvisefråga.

Mårten: Jag hoppas Finland fortsätter att vara ett land med starka kontraster – där man bor vid sjöar eller bland holmar, mellan ryssar och skandinaver, och där man talar språk som berikar varandra genom att vara så olika.

Kjell: Jag hela mitt liv älskat den finska kulturen, både den folkliga och den lite mindre folkliga. Jag ser ingen motsättning mellan detta och att samtidigt vara internationellt och till och med kosmopolitiskt inriktad. Jag förstår inte hur vi skall kunna bygga framtidens finländska samhälle på fördomar, misstro och avoghet mot allt som en del av befolkningen uppfattar som ”främmande”. Vi BEHÖVER Europa och resten av världen för att fortsätta vara ett dynamiskt land. Och som ett av världens rika länder har vi också ett ansvar för världens fattiga, vi kan inte strunta i orättvisorna och bara se världen som en plats dit våra företag åker och gör business.

Mårten: Jag är en stor vän av ett flerspråkigt Finland. Men jag håller inte helt med om hur den svenskspråkiga folkgruppen driver sina egna intressen på nationell nivå. Finlandssvenskarna måste inse att svenskans framtid i Finland ligger mycket mer i de finskspråkigas händer än i de svenskspråkigas.

Kjell: Ja, det är sant att finlandssvenskarnas och det svenska språkets öde i Finland ligger i den finska majoritetens händer. Om inte ni tycker att vi är viktiga och bra för landet, om inte ni tycker att vi tillför landet bra saker, så kommer vår position att långsamt försämras hur rika stiftelser vi än har. Vi svenskspråkiga behöver finskspråkiga som tycker om svenskan och det svenska i Finland, så är det bara. Vi svenskspråkiga borde finnas med överallt i det finska samhället, vi borde inte isolera oss. Vi ”gamla” finländare liknar varandra väldigt mycket, oavsett modersmål. Vi delar historia. Vi borde glömma allt gammalt groll och jobba tillsammans för en bra framtid.

Yksi vastaus to “Äänet laskevat”

  1. Marja Leena 2.4.2011 klo 11:30 #

    Kannatan elävää kaksikielisyyttä levande tvåspråkighet. Ihan oikein kirjoittaa Kjell. Suomenruotsalaiset eivät saa eristäytyä. Minä näen sen niin, että pitää käydä samaa koulua suomenkielisten kanssa. Ruotsinkielinen luokka suomenkielisessä koulussa ja suomenkielinen ruotsinkielisessä koulussa tietäisi ajan mittaan kieliryhmien parempaa sopeutumista yhteiseloon.

    Ruotsin kielestä tulee ”älsklingsvenska” vain tekemällä se vapaasti valittavaksi kieleksi. Samoin tietysti suomi on vapautettava pakkokielen roolista. Ne opettelevat sitä, jotka näkevät sen hyödylliseksi. Tietysti se on Suomen hyödyllisin kieli, kun koko maassa puhutaan sitä, pientä rannikkokaistaletta lukuun ottamatta.

    Ruotsin kielen harrastusta ei saa tappaa lisäämällä pakkoa, niin kuin typerästi suunnitellaan. Aikaisemmin voi aloittaa, jos se on vapaaehtoinen.

Vastaa

Täytä tietosi alle tai klikkaa kuvaketta kirjautuaksesi sisään:

WordPress.com-logo

Olet kommentoimassa WordPress.com -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Twitter-kuva

Olet kommentoimassa Twitter -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Facebook-kuva

Olet kommentoimassa Facebook -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Google+ photo

Olet kommentoimassa Google+ -tilin nimissä. Log Out / Muuta )

Muodostetaan yhteyttä palveluun %s

%d bloggers like this: