Kolme aukeamaa

Kolme aukeamaa

Kirjamme taitto BOKENS OMBRYTNING on valmis. Kirjasimet TYPSNITTEN ja kuvat BILDERNA asettuneet paikoilleen PÅ PLATS. Kohta ne pyörivät painokoneessa I TRYCKPRESSEN ja kirmaavat kohti lukijoita LÄSARNA. Tervetuloa ennakkonäytökseen PÅ FÖRHANDSVISNING!

Kuvitus ja taiton suunnittelu: Fröken Nadja Andersson
Taitto: Mikko ja Jussi Valtavaara

Tadaa:

Sivut: 18-19

Sivut: 32-33

Sivut: 126-127

Tilaa lisää kokonainen kirjallinen aukeamia Kickstarterista!

Toivoo Fröken Senja

Kansi on valmis!

Kansi on valmis!

Tässä se nyt on. Kirjan kansi BOKENS PÄRM on sen kasvot ÄR DESS ANSIKTE. Keräsimme kanteen sanapilven ORDMOLN, jossa leijuvat ne sanat DÄR SVÄVAR DE ORD, joita olemme eniten toistaneet SOM VI HAR UPPREPAT MEST SO-koulussa. Nappaa omasi NAPPA TAG I DITT!

Kannen tekijäksi löytyi kesken umpihiljaisen heinäkuun kuopiolainen oiva kansinikkari Jukka kansainväliseltä 99designs-saitilta. Joka olikin sitten oma tarinansa.

Loppusuoralle päässeistä eri kansivaihtoehdoista oli kokonaista neljä Jukan käsialaa. Koulun äänestyksessä eniten ääniä saanut versio voitti! Ja nyt se on viimeistelty painokuntoon.

Fröken Senja suosittelee Jukan palveluksia lämpimästi. Hän jaksoi maltillisen hyväntuulisesti kaikki röökynän keksimät sanaviilailukommervenkkisovitukset!

Ja sitten hyvät lukijat, nyt on aika tilata se, mitä tämän kannen sisältä tulee löytymään. Omasi saat Kickstarterista!

Huomenna esittelemme muutaman upean aukeaman, jotta näette miltä näyttää. Ja keskiviikkona on luvassa ensimmäiset kirja-arvostelut, joita on nakutellut oiva oikolukijaraatimme.

Fröken Senja

Parviäly bongasi 148 virhettä

Parviäly bongasi 148 virhettä

Senja opettaa sinulle ruotsia -kirjan taitto on valmis ja viimeinen oikolukukierros alkaa. Suuren tenkkapoon keralla. Kun tekstin on lukenut jo noin 30 kertaa, näkö harittaa ja tekstisokeus iskee. Mikä neuvoksi kun niin oma, tekijäporukan, äidin ja sukulaisten patterit alkavat ehtyä? Ei hätää. Hommiin ilmoittautui kanadalainen piirakanmyyjä, ex-toimittaja, kääntäjä ja opettaja.

Kun kirja on loppusuoralla, on saatava remmiin tuoreita silmäpareja. Mistä löytyisi vimmattu pilkunviilaaja, kansankynttilä, kääntäjä, opiskelija ja kielifriikki? Aikaa kaksi päivää. Laitoimme Senjaopettaa-yhteisön sivulle etsintäkuulutuksen. Haluatko lukea kirjan etukäteen I FÖRVÄG? Etsitään intohimoista HÄNGIVEN oikolukijaa KORREKTURLÄSARE. Olemme loppusuoralla PÅ SLUTRAKAN. Tarvitsemme tarkkasilmäistä SKARPÖGD mutta avarakatseista VIDSYNT pilkunviilaajaa. Onko se sinä ÄR DET DU?

Tunnin sisällä oli porukka koossa. Kiitos Anna, Minna, Karoliina, Pirita, Markus, Charlotte, Janina. 148 virhettä löytyi. Enemmän kuin yksi per aukeama. Silmät lepäsivät viesteissä, aina kun oikolukukaartin jäsenet löysivät erinomaisia saaliita.

Perustimme Dropbox-kansion, johon taitto laitettiin pdf-muodossa. Kun joku raportoi virheistä, se lisättiin stickynotella tiedostoon, jolloin enimmäkseen pystyttiin lukemaan viimeisintä versiota. Eikä haitannut, vaikka korjaus olisi tullut kahteenkin kertaan. Pääasia että löytyi.

Kiitos kuuluu tälle loistavalle porukalle! Kyllä olisi päätä pakottanut, jos virheet olisivat jääneet tekstiin.

Tänään ja prikuulleen aikataulussa korjaukset siirtyivät taittajalle. Muutaman päivän kuluttua tiedosto on jo kirjapainossa. Nyt Fröken Senja alkaa jännittää, että saadaanko Kickstarterin kautta riittävästi ennakkotilauksia, jolla saataisiin jättimäinen kirjapainolasku kuitattua. Oletko jo tilannut oman kirjasi?! Tee se nyyyyyyt NU.

Oikolukijapoppoo

Näillä sanoilla oivat oikolukijamme kertoivat itsestään:

Minna Alakari: Jag är en noggrann PILKUNTARKKA textfilare. On kokemusta ERFARENHET. Skulle så gärna MIELELLÄNI delta OSALLISTUA i projektet.

Karoliina Oksanen: Suomen kielen opettaja ja ex-toimittaja ilmoittautuu oikolukutehtävään. Luulisin, että ruotsinkielinen puolisko lukisi myös tekstin mielellään, joten tästä taloudesta saa aika kattavan oikolukupalvelun.

Anna Laine: Punakynä on lempityökaluni, oikeakielisyysnipotus paheeni ja iloinen kielillä leikittely hyveeni.

Markus Söderman: Som erfarenhet har jag ett genuint språkintresse, vilket har resulterat i att jag extraknäcker som översättare/korrekturläsare och som den drivande kraften bakom projektet Nordsnakk som uppmanar nordbor att lära sig andra nordbors språk.

Charlotte Elo: Olen äidinkieleltäni ruotsinkielinen, toisena kotikielenä minulla on suomi. Ammatiltani olen saksan- ja englanninkielen opettaja, vaikka para’aikaa työskentelenkin Kanadassa piirakkamyyjänä! Kokemusta oikoluvusta löytyy, mutta todellisuudessa olen todellinen pilkunviilaja vain ruotsin kielen kieliopin ja oikeinkirjoituksen osalta.

Janina Riihioja: En osaa läheskään kaikkia ruotsin kielen sanoja, mutta olen todella kiinnostunut kielestä ja innokas oppimaan sitä lisää. Osallistun tänä syksynä keskipitkän ruotsin yo-kokeeseen, jossa tavoitteeni ovat korkealla: kirjan oikolukeminen olisi siis minulle todella hyödyllistä ja hyvää harjoitusta! Eikä sanavarasto minkään kielen osalta voi oikein koskaan olla liian laaja! Olen myös tarkkasilmäinen esimerkiksi sanojen oikeinkirjoituksessa, ja saankin usein kuulla, että viilaan pilkkua liikaakin…

Pirita Ruokonen: Arjessani kahta (ja joskus useampaakin) kieltä sujuvasti vexlaavana olen innoissani kaikesta, missä kielillä leikitään. Kieltenopettajana olen iloinen, kun kieliä opitaan nauraen ja virheitä pelkäämättä. Siksipä iloiten annan panokseni kirjan oikolukuun.

Fröken Senja sanoo KIITOS, puss o kram.

Kirja on tämän poppoon ansiosta todella monta piirua parempi!

ENSI VIIKOLLA: ennakkonäytökseen osallistunut oikolukijakaarti arvostelee kirjan!

Mistä löytyy kansigraafikko heinäkuussa?

Mistä löytyy kansigraafikko heinäkuussa?

Senja opettaa sinulle ruotsia -kirja on aivan loppusuoralla. Mutta hoppu meinasi tulla, kun mieleinen kansi ei tahtonut syntyä. Järjestimme netissä suunnittelukilpailun ja saimme viikossa 102 ehdotusta.

Kilpailu järjestettiin 99Designs-palvelussa, joka on yksi suurimmista netin design-kilpailujjen järjestäjistä. Avasimme kisan viikko sitten. Koska olemme tehneet kirjan yhteistyönä, ajattelimme että joukkoäly ja Crowdsourcing eli hajautettu työ voisi toimia myös kannen tekemisessä.

Helppoa ja vaikeata. Sekä tekijän että työn teettäjän näkökulmasta. Saitilla voi esitellä taitojaan ja tehdä ehdotuksia aivan kuka tahansa. Osaava ja osaamaton. Hyvä ja huono. Paras idea ja suunnitelma saattaa löytyä maailman toiselta puolelta. Se on haaste suunnittelijoille, mutta myös työtä teettävälle. Suunnittelija pallottelee ideoitaan maailmanlaajuisella pelikentällä. Tilaajan haaste taas on yrittää saada suunnittelijat ymmärtämään, mikä on tavoitteena.

Palautetta, kannustusta ja ohjausta joutuu antamaan moneen otteeseen, joka päivä. Usea ehdotus oli jotain ihan muuta, kuin itsellä oli ajatuksena tai briiffissä ohjeistettiin.

Muotokielen erilaisuus ympäri maailman on ilmeistä, kun on nähnyt muutaman ehdotuksen. Myös kielitaito oli suuri haaste. Tekijät ovat kiinalaisia, puolalaisia, brasilalaisia, jotka eivät välttämättä osaa työkieltä englantia.

Mutta harjoitus kannatti. Kilpailu keräsi pienellä vaivalla ja sukkelasti valtavan määrän ideoita, joista saimme yhteisömme mielipiteen äänestyksen kautta nopeasti.

Äänestyksessä voittaja erottui selvästi. Kaikkien muiden ehdotusten osalta hajonta oli suurta. Jotkut tykkäsivät, toiset eivät. Voittajaehdokkaan tykkäyspyramidi seisoi siististi ja kauniisti kärjellään.

Meidän tapauksessamme pohjoismaisen yksinkertaisuuden löytäminen oli haastavinta. Ilmankos voittava suunnittelija oli pesunkestävä TVÄTTÄKTA washproof suomalainen. Jukka Turunen Kuopiosta. Onneksi olkoon!

Mutta se on ainakin varmaa, että emme olisi ikinä löytäneet Jukkaa ilman 99Designs-palvelua. Emme myöskään olisi yhtä helposti saaneet ideoita kokoon ja äänestystä pystyyn.

Nyt Jukka vielä hieman viilaa lopputulosta. Tarkoituksena on pienentää taustalla olevaa avainsanapilveä ja hieman suurentaa kirjan nimeä. Kaikki kanteen tulevat avainsanat muuten ovat sivuillamme eniten esiintyneitä sanoja!

Parviäly ja crowdsourcing todella toimivat, ainakin tässä meidän tapauksessamme!

Toinen harjoituksemme eli joukkorahoitus, crowdfunding on meneillään vielä kolme viikkoa Kickstarterissa. Entä miten sen käy? Käy nyt tilaamassa oma kirjasi Kikcstarterista. Se on nopein tapa saada kirja.

Senja

Ps. Lisätietoja Kikcstarter-projektista täällä.

Syntyykö Senjan kirja joukkorahoituksella?

Syntyykö Senjan kirja joukkorahoituksella?

Suomen suurin nollabudjetilla ylläpidettävä kielikoulu, Senja opettaa sinulle ruotsia -yhteisö on tekemässä kirjaa, johon haetaan joukkorahoitusta. Tavoitteena on 10 000 euron summa. ”Jo alle eurolla voi osallistua. Tällä tapaa voimme tarjota kirjan mahdollisimman edullisesti kaikille niille riemuruotsin ystäville, jotka ovat olleet mukana luomassa ja tekemässä hauskaa kouluamme”, sanoo Fröken Senja Larsen.

Senja opettaa sinulle ruotsia -sivusto on julkaisemassa kirjan, johon on koottu opetustekstit ja yhteisön parhaat kommentit puolentoista vuoden ajalta. Kirjan tuottamiseen voi osallistua tukemalla hanketta haluamallaan summalla Kickstarter-joukkorahoituspalvelussa.

– Tavoitteemme on kerätä 10 000 euroa. Mikäli saamme summan kokoon, projekti toteutuu ja osallistujat saavat tukisummaansa vastaavan lahjan. Mikäli emme saa tavoitesummaa kokoon, osallistujia ei veloiteta eikä projekti toteudu joukkorahoituksella, selittää Senjan koulua ylläpitävä Senja Larsen.

Riemulahja riemuruotsin ystäville

Senja opettaa sinulle ruotsia -kirjasta tulee noin 250-sivuinen ja kovakantinen. Kuvittajaehdokkaita löytyi sosiaalisessa mediassa toteutetussa haussa 69, joiden joukosta valittiin 20-vuotias helsinkiläinen kuvataiteen opiskelija Nadja Andersson.

– Senjan koulu on yhteisöllisesti toteutettu, joten halusimme noudattaa samaa periaatetta myös kirjan kustantamisessa. Tällä tapaa voimme tarjota kirjan mahdollisimman edullisesti kaikille niille riemuruotsin ystäville, jotka ovat olleet mukana luomassa ja tekemässä hauskaa kouluamme, sanoo Senja.

Hankkeesta ja sen tavoitteesta kerrotaan Kickstarter-palvelussa. Osallistuja voi tukea hanketta haluamallaan summalla. Vastineeksi voi valita palkinnon, joiden arvo on 80 sentistä 407 euroon. Miltei kaikkia palkintoja on saatavilla rajoitettu määrä ja ne liittyvät kirjaan, yhteisöön sekä ruotsin kieleen.

Erityisen yksinkertaista osallistuminen on, mikäli omaa Amazon-käyttäjätilin, sillä tukisumman voi lahjoittaa sen kautta.

Paketillinen iloa

– Nyt jo voi ratkaista loppuvuoden lahjaongelmat tilaamalla 163 eurolla 10 kappaleen laatikollisen mainioita kirjoja sekä Nadja Anderssonin kuvittamat joulukortit. Tarjolla on myös numeroituja ja allekirjoitettuja kirjoja. Valitsemalla 407 euron pääpalkinnon, saa kirjan henkilökohtaisesti ja pääsee illalliselle kirjoittajien kanssa, kertoo Senja.

Kirja on syksyllä 2012 saatavilla myös suomalaisista kirjakaupoista ja sen myyntihinta tulee olemaan noin 20 euroa. Joukkorahoitushankkeen kautta kirjan saa ennen muita ja samalla osallistujat ovat mukana rahoittamassa ensimmäistä tuhannen kirjan painosta.

Parviäly ja joukkorahoitus

Senja opettaa sinulle ruotsia -sivustolla on yli 13 000 jäsentä. Oppilailla on eri äidinkieliä ja osaamistasoja, he ovat eri ikäisiä ja asuvat ympäri maailmaa. Parviälyn myötä yhteisön jäsenet ovat tuoneet kirjaan oman näkökulmansa ja osaamisensa.

Joukkorahoitus puolestaan on sosiaalisen median uusi ilmiö. Hyväksi pitämäänsä hanketta voi tukea vaikka yhdellä eurolla. Kun näin tekee iso joukko ihmisiä, voidaan kerätä rahoitus suureenkin hankkeeseen.

Kielten oppiminen ja harvinaisten kielten taidon ylläpitäminen on haastava kysymys monessa maassa.

– Tämä hanke antaa myös mahdollisuuden näyttää, mitä Suomessa osataan. Kenties sosiaalinen media voi tarjota paikan ja tavan ylläpitää kielitaitoa muuallakin maailmassa. Olen hurjan kiitollinen kaikille jotka osallistuvat joukkorahoitukseen, sillä siten saamme yhdessä tuotetun sisällön yhdessä jakoon, sanoo Senja.

Lisätiedot:

Kysymyksiä ja vastauksia Kickstarter-projektista

senja.larsen@gmail.com p. 050 551 1377 tai mia.vanhatalo@platburk.fi p. 050 539 4225

Senja opettaa sinulle ruotsia -sivua on ylläpidetty yhteisön toimesta Facebookissa vuoden 2011 alusta lähtien. Sivu kuuluu yli 13000 jäsenellään Suomen suurimpiin sosiaalisen median yhteisöihin.

Hanke on saanut laajalti tunnustusta. Sille on myönnetty Suomen kieltenopettajien liiton Vuoden kieliteko 2011 -palkinto, Suomen e-oppimiskeskuksen Parasta Parasta -palkinto, Kulturfondenin yhteisöpalkinto ja Hugo Bergroth -seuran språksporren vuonna 2012.

Kickstarter on suurin globaalisti toimiva joukkorahoitusalusta, jonka avulla on jo neljän vuoden aikana syntynyt huimia menestystarinoita. Sen kautta on kerätty yli 230 miljoonaa dollaria yli 23 000 projektiin, joita on tukenut kaksi miljoonaa henkilöä.

Viisauksia reunasta laitaan

Viisauksia reunasta laitaan

Yksi kultakala kulhossa, toinen ilmassa. Viisas katsoo maailmaa kultakalamaljan ulkopuoleltaMitä on taiteellisuus? Mistä saa luomisvoimaa ja kuinka maratonille treenataan? Mitä iloa on jalkapallosta? Puhumme, vaikenemme, perehdymme stadin slangiin sekä mokaamisen ihanuuteen ja viisauteen.

Kooste on tehty online-raatimme kyselytyntien sisällöistä. Käytämme alla etunimiä. Täältä löydät esittelyt ja online-kyselyt kokonaisuudessaan.

Jörn: Vilken musik jag helst lyssnar till? Havet och fåglarna.

Monika: Jag har lite svårt för stora ord. Jag tänker helst i detaljer, det konkreta och fysiska. Jag tycker inte om till exempel i vissa TV-serier i Amerika där folk går omkring och säger Jag älskar dig hela tiden. Det betyder ju ingenting till sist. Med kärlek är det också lite på det sättet. För många ord.

Jörn: Allt är nuförtiden lättare, men det innebär inte att det är bättre. En vän till mig skrev: skit är skit om än per satellit.

Peppe: ”Jag befriar dig” handlar om att man inte alltid behöver göra tråkiga saker. Är man riktigt trött en kväll man man till exempel be sin man befria en från att borsta tänderna (Härmed befriar jag dig från att borsta tänderna.) Eller så har man inte lust att gå till affären och köpa mjölk (Härmed befriar jag dig från att köpa mjölk.) Eller kanske att åka ut på landet för att fira midsommar. (Härmed befriar jag dig från att åka ut på landet.) Man får naturligtvis inte missbruka Jag befriar dig-meningen. Med makt kommer ansvar.

Jörn: Olit sivari vuonna 1959. Miten siihen suhtauduttiin? – Civiltjänst hette det inte då, utan att vara vapenvägrare. 16 månaders tjänstgöring. Det var inte lätt. Jag sändes till Björneborg. Den allmänna uppfattningen var negativ.

Isa: Jag tror definitivt (aivan varmasti) att en av de mest extrema, eller kanske mer trendiga, sakerna just nu är att göra sådant som tidigare ansågs tråkigt. Om man läser igenom några av de mer populära bloggarna tycker jag att man kan märka att det är populärt nu att laga kalops för hela familjen eller sticka.

Jörn: Tiden förändrar medierna. Medierna förändrar tiden.

Baba: Visst finns det mycket förvaringsutrymme under bordet i Uutisvuoto. Det är bara en kuliss, så det är nog inte så värst snyggt där bakom. Där finns ett helt virrvarr av elsladdar och annat bråte. Prisen ligger på en gammal upp och ned vänd kartonglåda. Så du kan tänka dig – det är nog faktiskt lite svårt att hålla reda på allt.

Jörn: Det värsta som hänt mig i medierna har ibland varit självförvållat, men inte alltid. Vad medierna gör kan man inte rå på.

Alf: De finns ingen mat som inte kan göras bättre genom a) linda in i bacon, b) dränka i hot sauce (gärna hot wing sauce).

Jörn: Jag äter allt som kommer av naturen, inklusive hund, men hund endast i Kina.

Taiteellisuus ja treenaus

Kjell: ”Konstnärlig” är ett ord jag inte vill dramatisera. Ibland tror människor som sysslar med konst att dom är lite bättre än sådana som inte gör det, och den attityden är jag allergisk mot. Jag ogillar kvasikonstnärlighet. Konst är det som konstnärer har till uppgift att göra, punkt. (dramatisera = dramatisoida, suurennella; attityd = asenne; allergisk mot = allerginen jollekin; kvasikonstnärlighet = tekotaiteellisuus)

Monika: Jag tycker att konst INTE är nåt heligt som ska ses upp till och beundras men ska vara nåt som vi kan ha med oss och använda oss av i våra liv. Konstnärligt på bra sätt KAN betyda intitativrik, infallsrik, fantasifull, vildvuxen, etc. Men allt detta inte på nån separat ö (itsenäinen saari) vid sidan av verkligheten. Utan mitt i.

Jörn: Mistä olen ammentanut luomisvoiman? Urheilemalla, juomalla, polttamalla, tekemällä duunia.

Baba: Hemligheterna med maratonträningen? Det är bara att göra det regelbundet. Det är helt enkelt en livsstil. Och när man löper ska man göra det tillräckligt långsamt.

Kjell: Jag älskar fotbollen i sig, känslan när man lyckas slå en perfekt avvägd passning i en lucka mellan två motståndare är obeskrivligt fin. (perfekt avvägd passning = täydellisesti ajoitettu syöttö; obeskrivlig = sanoinkuvaamaton)

Jag är nog mer ensamvarg än lagspelare. Det märks också i mitt skrivande, jag är ganska ensam med mina idéer, jag vill ha det så. Men just därför är saker man gör tillsammans, som att spela boll eller göra musik, så viktiga för mig – de är en motvikt till ensamheten i jobbet. Att spela i band är ännu finare än att spela fotboll, tycker jag, för där får alla vara på samma sida, det behövs inga motståndare. (ensamvarg = yksinäinen susi; motvikt = vastapaino; motståndare = vastustaja)

Mokaaminen, opettelu ja virheet

Baba: En miss kan vara en fullträff om man utnyttjar den väl.

Monika: Vi är olika, vi mänskor, i huvudet och kroppen. Endel är snabba, andra långsamma – och det gäller väldigt mycket författare också. Det enda man kan säga om proffessionalism tror jag – är att det gäller att genom försök och misstag (=yritys ja erehdys) komma fram till vad som passar en bäst. Fast det där snabba skedet gäller i början. ”Fånga i vinden”, liksom. Det tror jag på. Men jag skriver om tusen gånger. Bokstavligen. Och tar ut utskrifter. Det är omöjligt att bara skriva på dator. Dator är virtuellt. Bok, text, litteratur är fysiskt, konkret.

Bettina: Stämningen försöker jag skapa genom att vara så naturlig som det nu går att vara framför kamerorna. Och genom att ”tillåta” fel. Det är ingen katastrof om någonting går fel någon gång. Man kan skratta åt det och sedan är stämningen ännu bättre. För att citera vår tidigare chef på Yle: Mikael Jungner sade alltid att ”saa mokata, ja pitääkin mokata välillä”. Och visst – publiken i studion hjälper nog till också. En bra, intresserad publik är guld värd.

Mårten

Jag älskar misstag och blundrar. Det är genom dem som människorna och världen förbättras.

Man lär sig som barn att man skall undvika fel och misstag, och i den åldern är det helt rätt. Om små barn inte lär sig skillnaden på rätt och fel, hett och kallt, vasst och slött så kan det gå illa för dem. I skolan måste vi lära oss riktig matematik, riktig grammatik och rättstavning. Utan alla dessa regler skulle världen inte fungera. Själv har jag alltid varit en stor vän av regler, i synnerhet i yngre år.

Men samtidigt måste man tillåta sig att göra fel. Annars sker ingen utveckling. Man kan inte lära sig åka slalom utan att falla i backen. Man kan inte lära sig spela piano utan att slå på fel tangent ibland. Man kan inte lära sig ett nytt språk utan att säga en massa knasiga saker som strängt taget är fel.

I affärsbranscher som utvecklas snabbt är detta ännu viktigare. Det visar sig att vinnarna i IT och i högteknologi följer ett darwinistiskt mönster. Det gäller att pröva på en massa, slänga bort det som inte fungerar, och iterera oerhört fort. Då får man till stånd en snabb evolution som producerar de bästa resultaten.

Charles Darwin sade det så klokt: ”It is not the strongest of species that survive, nor the most intelligent, but the one more responsive to change.”

För att reagera snabbt på förändringar i omgivningen måste man vara beredd att göra fel. Man måste tillåta sig att experimentera. Man måste uppmuntra dem som misslyckas. De är ofta de stora misslyckandena som leder till de bästa innovationerna.

Jag har själv gjort så många misstag under min karriär att jag undrade om jag någonsin skulle kunna nå framgång. Men just när det var som värst – bolaget jag hade lett gick i konkurs – stod nästa möjlighet för dörren. Jag samlade ihop vad jag hade kvar av sisu och tog mig an den nya uppgiften. Vi började bygga ut företaget som hade ett dussin anställda och ungefär en miljon euro i omsättning. Sju år senare var företaget värt över hundra gånger mer.

Också den solskenshistorien innehåller en god dos farliga missar och blundrar. Jag skall inte gå in på de misstagen just nu, men det är viktigt för alla att veta att alla framgångsrika företag har gått igenom svåra tider med svåra misstag.

Vi finländare borde lära oss at se det fina med försök och misstag. Det är så man lär sig. Ett misslyckande är inte slutet på världen, utan en ny början.

Alf ja Magnus sekä kaupungit

Alf: Varför gillar jag Åbo och Danmark? – Jag gillar Åbo för att det är litet, och Köpenhamn för att det är stort. Hesa är varken eller.

Magnus: Helsingfors är mitt hem. Jag trivs fantastiskt bra här. Det är konstigt, men senast när jag var i Stockholm så kändes det inte som min stad längre. Så kan det gå. Siinä se mene.

Alf: Jag tycker inte Helsingfors är så mycket till metropol. Det är en OK stad, men jag skulle inte klassa den bland metropolerna. Något med staden gör att den känns rätt liten – vilket kan vara trevligt! Samma sak med mitt Köpenhamn, en stor stad, men inte någon större metropol. Men det är ju hur det känns…

Magnus: Visst är Stockholm större som stad men det märker man inte när man bor där. Man går till samma butiker och samma restauranger. Skillnaden är bara att i Stockholm så är det mer folk i vägen då man ska fram.

Alf: Måste alla bo innanför Ring III? Ska vi hjälpa människor i periferin att sysselsätta sig själv och  förtjäna sitt levebröd? – Det där med vad som är periferi är ju lite lustigt. Åbo är utanför Ring III, är det periferi? Landsbygden behöver stöd, men nog också så att folk på landsbygden måste fundera på nya sätt att realisera företagande på landsbygden. Alla kan inte vara i ekoturismbranschen.

Puhuminen ja hiljeneminen

Sampo: Om jag skall spela arg tänker jag inte på att vara arg, utan på varför jag är arg.

Mårten: Man kan ha enorm fördel av en finsk eller nordisk kulturell bakgrund. Man kan till exempel säga ”Eftersom jag är från Finland så tänker jag berätta för dig exakt hur jag ser på saken.” Många uppskattar uppriktigheten i budskapet, och bara man ser till att mottagaren är förvarnad så brukar allt gå väl.

Jörn: Vad är viktigare: att säga ja eller att säga nej? – Kan också säga Antingen-Eller eller Vet ej, eller Vet.

Mårten: Det är mycket nyttigt att kunna vara tyst. I många diskussioner och förhandlingar får man en fördel om man lugnt kan lyssna på den andra och inte bli nervös om det uppstår en plötslig lucka i pratet. Vi finländare är experter på detta.

Jörn: Vad som irriterar mest? Skitpratare.
Bäst och sämst i diplomatens arbete? Sämst, se ovan. Bäst att möta intressanta människor.

Alf: Jag tycker illa om människor som tror att de vet exakt hur allt skall vara, d.v.s. människor som inte tror att de kan ha fel.

Sampo: Vilken känsla är svårast att spela? – Ingen känsla är svårare än andra, att efterlikna en känsla är svårare. Man måste iaktta andra så lär man sig att spela den själv. Man kan inte riktigt teoretisera dessa saker.

Peter: Jag läser högt för barnen på svenska, nästan varje kväll.

Jörn: Vad jag vill åstadkomma? Leva, arbeta.

Kjell: kääntäminen ja stadin slang

Miten kääntäminen tapahtuu?

Med den finska översättningen går det till så, att översättaren först översätter hela boken. Sedan får jag manuskriptet och gör anteckningar. När jag läst allt så träffas översättaren och jag, och så går vi igenom manuskriptet sida för sida, kanske 50-60 sidor per dag. Det brukar ta en arbetsvecka eller två. När vi är oense är det alltid översättaren som har vetorätt. Min översättare Katriina är för övrigt en ängel som står ut med mig! (göra anteckningar = tehdä muistiinpanoja; sida för sida = sivu sivulta; oense = eri mieltä; vetorätt = veto-oikeus; viimeinen sana; för övrigt = muuten)

Miten stadin slangi muodostui?

När staden började växa sig stor i slutet av 1800- och början av 1900-talet bestod den nya befolkningen både av finskspråkiga familjer från hela landet och svenskspråkiga familjer från olika delar av Nyland, Österbotten, Åboland. De finskspråkiga inflyttarna var förstås fler, därför fick det tidigare rätt svenskspråkiga Helsingfors ganska snabbt finskspråkig majoritet. Jag tror att det var år 1902 svenskan råkade i minoritet, och efter det har ju den svenskspråkiga befolkningens andel bara krympt. (råka i minoritet = joutua vähemmistöön; krympa = kutistua)

I varje fall så bodde de här familjerna ganska ofta sida vid sida, nära varandra, särskilt i de trångbodda arbetarstadsdelarna (Rödbergen, Berghäll, Sörnäs, Vallgård, Hermanstad). De behövde helt enkelt ett språk att kommunicera på. Lägg ännu till inflytandet från ryskan (gamla slangord som lafka, safka, koni, bonja, snaija, etcetera), så tror jag att vi har en bild av hur slangen föddes bland de unga pojkarna och flickorna som rörde sig på gator och gårdar. Vissa ord kom säkert också från andra, mindre språk. På helsingforssvenska kunde man kalla en manlig kamrat för ”en bra jappe” ännu när jag växte upp. Jag undrade alltid var det där ”jappe” kom ifrån. Tills jag läste en bok om jiddisch och hittade ordet ”jape” för man. Så här är det nästan alltid med stadsslang. Den föds av att olika språk och kulturer möts och lär känna varandra i storstaden. (trångbodd = ahtaasti asuttu; kommunicera = kommunikoida, viestiä; inflytande = vaikutus; manlig kamrat = miespuolinen toveri; stadsslang = kaupunkislangi)

Vinkkejä radalle, aamiaiselle ja matkalle

Vinkkejä radalle, aamiaiselle ja matkalle

Kootut vinkitKootut vinkit niin esiintymiskuumeeseen, stadin menomestoihin, aamiaispaikkoihin kuin maailmalle. Käymme läpi kirjat, blogit ja tv-ohjelmat. Kartoitamme Helsingin aamut ja New Yorkin klubit. Kerromme myös kahvasta, joka vetää selkäsi suoraksi.

Kooste on tehty online-raatimme kyselytyntien sisällöistä. Käytämme alla etunimiä. Täältä löydät esittelyt ja online-kyselyt kokonaisuudessaan.

Esiintyminen ja ramppikuume

André: Om man får blackout så är det bästa att säga det högt till publiken. Då kommer man ofta på vad det var och publiken märker att du är mänsklig. Jag har flera gånger frågat publiken att vad talade jag om? Det kan bli ganska roligt.

Baba: Jag är nog alltid nervös (hermostunut) på TV men det är bara bra. Ju mer nervös man är, desto bättre går det. Man är mer på alerten (skarpimpi).

Sampo: Hur kan man lära sig långa rolltexter utantill? Det där med att lära sig en text utantill är inte svårare än att läsa texten många gånger så fastnar den snart. Att ge texten ett innehåll är en större utmaning. Lyckas man inte uttrycka tillräckligt med den texten som tillskrivits ens roll, kan man kanske fylla i med egna ord. Med den risken att författaren, trots allt, är en bättre pjäsförfattare än man själv.

Bettina: Visst blir jag nervös, men nervositeten försvinner när man väl kommit igång med programmet. Om man är väl förberedd och vet vad man ska göra brukar nervositeten inte bli så stor.

Peter: Jag har gjort så mycket TV att det nog inte är så hemskt spännande men alltid får man en liten adrenalinkick, det är bra att andas lugnt och djupt ända ner i magen och koncentrera sig på sin uppgift. Gäller allt offentligt uppträdande, som att hålla tal till exempel.

André: Jag brukar sätta en viss typ av skämt under en rubrik i mitt huvud. Om jag har skämt om skillnader mellan Finland och Sverige så gör jag en rubrik som heter t.ex. Fin vs Sve.

Alf: Jag är alltid jättenervös före jag skall tala – till och med när jag skall föreläsa. Jag har talat inför så många så länge att jag redan gör det med ryggmärgen, så det kommer naturligt. Jag tror att det viktigaste är att man vet vad man tror på, så att man inte behöver fundera.

Baba: Nej, det är inte svårt att komma i håg replikerna (vuorosanat). Jag använder en prompter (prompteri tai lukulaite), så jag ser texten när jag tittar in i kameran. Men det finns hundra olika bra tips (vinkkejä) att förbättra minnet med. Ett sätt är att fundera ut en bekant rutt, t.ex. i sitt hem, och placera ut det man ska minnas utmed rutten.

Blogit, kirjat, TV-ohjelmat

Jörn: Vilka böcker man bör läsa? Strindberg främst av alla. Men kanske också Vilhelm Moberg.

Monika: Man BORDE inte läsa något, man läser det man vill… Jag läser själv alla möjliga böcker. Har inga favoritförfattare men det finns förstås böcker som man kommer till om och om igen. Jag gillar väldigt mycket till exempel Marcel Proust och Kerstin Ekman och av finska författare så älskar jag och beundrar jag till exempel Juha Itkonen.

Peppe: Blogilista eller Blogglovin. Vill man läsa finlandssvenska bloggar ska man gå in på Peppar.fi, Ratata.fi eller X3m.yle.fi eller så kan man bara surfa in hos mig på jeanetteohman.com 😉

Isa: När det kommer till tidningar tror jag nog att både City och NYT-liite har den mest heltäckande informationen. I Papper burkar jag ofta hitta notiser om nya restauranger och kaféer, så den lönar dig sig också att söka upp. På jobbet surfar jag in på alla världens sidor! yle.fi, hs.fi, aftonbladet.se, x3m.yle.fi. En bra samlingssida för alla nyhetsportaler i Finland är ampparit.com. Man kan filtrera bort Big Brother-nyheterna 😀 Dessutom får jag reda på en massa nyheter och fenomen via mina vänner här på Facebook, och så läser jag en del bloggar.

Bettina: Senast läste jag Jonathan Safran Foers ”Eating Animals”. Den kan jag verkligen rekommendera, den finns nu också på finska.

Baba: Vilken bok är den bästa jag läst? Hjälp, den frågan är svår att svara på. Det finns så många och alla är bra på sitt sätt… men Dostojevskij har jag alltid varit svag för. Brott och straff och Idioten. Och Tolstojs Anna Karenina läste jag också flera gånger när jag var yngre. Det är kanske mitt ryska påbrå som drar mig till de ryska klassikerna. Och Tolkiens Sagan om Ringen har jag läst säkert fyra gånger.

Baba: Just nu skulle jag rekommendera Susanna Alakoskis Svinalängorna på originalspråket.

Magnus: Jag tror att det är bra om man väljer någon bok ur sin favorit genre. Då är det kanske lättare att läsa den till slut.

Bettina: Solsidan på FST, det är en fruktansvärt rolig och dråplig serie. Spotlight – FST:s ”undersökande” TV-program. Välj ett avsnitt där ämnet verkligen intresserar dig och så hänger du med. Tyvärr är de ofta tvugna att använda en hel del finsktalande källor, men inte alltid. Jo, jag har nog tid att titta på TV, men jag gör det ändå inte så ofta. Jag har så mycket annat intressant att göra. Jag tittar sällan på TV före kl 21 på kvällen.

Paikat, menomestat ja matkustus

Isa: De bästa inneställena. I Helsingfors tycker jag att det finns ett ganska bra utbud, så att alla kan hitta något de gillar. Apollo är roligt om man tycker om stora ställen med band, men jag föredrar kanske lite lugnare ställen där man kan sitta ner. Jag bor i Berghäll och tycker om många ställen här, till exempel Pacifico är ett roligt ställe med bra musik där man både kan dansa och sitta och prata.

Sampo: Min favorit frukost på veckan är Ekbergs. På veckoslutet blir det Siltanen eller Dylan i Arabia. Dylans brunch är bäst! På sommaren är Fanny goes to Hollywood i Koffaren ett alternativ. Har aldrig ätit klaus k’s frukost, men har hört att den är bra! Är den inte ekologisk? Klubben i nedre våningen är mera bekant.

Kjell: Ett tips för de unga är att man skall gå på på Helsingfors stadsmuseums fina utställningar. Oftast visas de i Villa Hagasund.

Baba: Girya-sporten kahvakuula. Det är en gren som de har utvecklat i den ryska armén. I all enkelhet är det en sportgren där man svänger runt med järnkulor som har ett handtag på sig. På nätet finns det massor med tips på hur man gör det. Jag har hållit på med det nu i två år och är väldigt nöjd. Giryan håller mig i god form och ryggen och hållningen är bättre än förr. Grenen (laji) passar i synnerhet för kvinnor och sådana som sitter mycket vid datorn.

Kjell: Ett tips är att någon gång stiga upp klockan fem-sex på morgonen och bege sig ut i staden då. De flesta städer är fantastiskt vackra på morgonen, just före de vaknar och människomyllret börjar. Det gäller också för Helsingfors.

Alf: I Åbo har jag gått på en del utställningar, och var förstås på invigningen till kulturhuvudstadsåret. Men jag gillar framför allt det som inte är officiella delar av kulturhuvudstadsåret men ändå påverkar – Åbos nya resturanger, kafélivet, ungdomskulturen, serietidnings-scenen och så vidare. Ser också fram emot att ordna vissa mindre saker själv, bland annat ett seminarium om mat och ett om mode.

Sampo: Klubbar på mina resor som är nämnvärda är Berghain och Watergate i Berlin, Cielo i New York och LIV i Miami (den sistnämnda dock inte för musikens skull). Av resorna rekommenderar jag Island som resemål, och just nu är det dessutom billigt.

Kjell: Jag har läst mycket om beatniks och om olika jazz- och rockmusiker och deras liv på Chelsea Hotel och på andra ställen i New York (Patti Smiths bok Just Kids, som ju nästan alla älskar, är bland mycket annat också en fin Manhattan-skildring), etcetera. Men när det gäller det äldre New York har jag bara några standardverk, och min kunskap är där mera på Martin Scorsese- och Gangs of New York-nivån än på Henry James-nivån.

Isa: tycker jag att alla finländare borde åtminstone en gång åka till S:t Petersburg, det är ju så otroligt nära!

Susannen kirjalista

Susannen kirjalista

Irti arjesta kunnon kirjan kyydissä. Rikhardinkadun kirjaston Susanne Ahlroth on kerännyt kirjalistan abeille. Ja kaikille, jotka haluavat helposti sulavaa nopeasti maittavaa, takuuhyvää lukemista ruotsiksi.

Lue myös hh-koneen muut abivinkit!

Abdel-Fattah, Randa – Tio saker jag hatar med mig själv
Alexie, Sherman – Den absolut sanna historien om mitt liv som halvtidsindian
Almond David – Svarta vingar
Barlach, Peter – Inte bara tennis, Dubbelfel
Boyne John – Pojken i randig pyjamas
Bradford, Chris – Krigarens resa (Young Samurai)
Bredow, Katarina von – Som jag vill vara
Casta Stefan – Den gröna cirkeln
Fitzpatrick Bella – Fallen ängel
Gaiman Neil – Kyrkogårdsboken
Glass Linzi – Älskade Danny
Grindley, Sally – Såld
Harstad Johan – Darlah- 172 timmar på månen
Hartnett Sonya – Torsdagsbarn
Kennen, Ally – Odjuret
Kinney, Jeff – Dagbok för alla mina fans – Gregs bravader
Luther, Annika – Brev till världens ände
McCaughrean, Geraldine – Det vita mörkret
McCaughrean, Geraldine – Inte hela världen
Meyer, Stephanie – Om jag kunde drömma
Niemi Mikael – Skjut apelsinen.
Riordan, Rick Percy Jackson – född till hjälte
Stiefvater Maggie – Frost.
Thor, Annika – Vad skulle du ha valt?
Thydell Johanna – Ursäkta att man vill bli lite älskad
Turtschaninoff Maria – Underfors
Wahl, Mats – När det kommer en älskare
Zusak Markus – Boktjuven

Lättare att läsa för ungdomar

Brooks, Kevin: Johnny Delgado, privatdetektiv och Johnny Delgado, i faderns spår
Johnny är en ung kille som råkar få några riktigt tuffa fall att lösa.

Dömstedt, Tomas: Bellas band, Bellas drömmar och Bellas beslut
Att spela trummor är det skönaste som finns, men att ha ett band är inte det lättaste.

Holmberg, Bo R: Ska vi rymma?
Brandon vill rymma med Teresa, flickan med de vackra ögonen. Men vill hon det? Och vart ska de rymma?

Johansson, KG: Spelet
Vem var mannen som ringde John mitt i natten och varför gav han honom det mystiska dataspelet?

Krog, Niklas: Det mystiska skeppet
En fantasybok om Joar, vars familj plötsligt bara försvinner. Vad har hänt och vad gömmer sig i skuggorna?

Lidbeck, Petter: Allhelgonaoffret
Spännande, mystiskt och lite farligt om vad som händer en flicka när hon flyttar ut till en gammal herrgård.

McClintock, Norah: Minns du?
Om man blir misstänkt för ett mord och inte har ett alibi är det ganska illa…

Rayban, Chloë: Blindträff
Marie har tråkigt en lördagskväll när en charmig kille i misstag ringer på hennes telefon. Vilken tur – eller…?

Swindells, Robert: Ormbiten
”Han står där, framför mig. Jag visste att han skulle göra det, att han skulle stå där och vänta när jag kom gående nedför påfartsvägen. Han har Andy Crockett med sig, men det är Burnie som håller i basebollträet.”

Trense, Anders: Naserian
Under Kenyas brännande sol möter 17-årige Mikael massajflickan Naserian. Det är kärlek vid första ögonkastet.

Weatherly, Lee: Skuggan
Sarahs mamma försvann för sju år sedan. När Sarah upptäcker att hon bor i närheten, blir hon först upprörd, men sen börjar hon tänka och planera…

Åberg, Gunnar: Nattens mörker
Två spännande rysare som får nackhåren att resa sig.

Lisää luettavaa

På vilka bibliotek finns böckerna? Sök på www.helmet.fi!
Bra information om lättlästa böcker och texter hittar du på www.lattlast.se
Förlag som ger ut lättlästa böcker för unga är bl.a. http://www.hegas.se och www.argasso.se

Susanne Ahlroth

Richardsgatans bibliotek